Jag råkade häromdagen snubbla över ett inlägg på Newsmill som fångade mitt och många andras intresse. Hanna Marie Björklund skriver lite raljerande om att hon är trött på att av sverigedemokrater m fl bemötas av det gamla trötta debattknepet "men du är ju så politiskt korrekt". Och jag kan faktiskt känna igen mig lite där, för jag har själv många gånger fått PK-stämpeln levererad i nyllet när argumentet tryter från motståndaren..
Det kunde bli en intressant diskussion men blir snabbt rätt tröttsamt då hon bland sina "politiskt korrekta" ståndpunkter börjar prata om att "det inte finns några raser" och på sin egen blogg som enda stöd för tesen använder sig av den här artikeln, som refererar till arbete av en genetikforskare på KI, Ulf Petterson. I artikeln påvisar han att de genetiska skillnaderna mellan människor av olika "raser" är så minimal att man inte ens kan behålla ras som begrepp. Det tar Hanna Marie Björklund fasta på, och hon skriver:
"Man kan alltså inte tala om raser eftersom vi inte är tillräckligt olika ren genetiskt för att gå under definitionen "ras" rent biologiskt".
Detta väcker en del reaktioner i kommentarsfloden på Newsmill, och en vanlig kommentar är av typen "men det kan ju vem som helst se att det finns olika raser". Hanna Marie avfärdar detta som struntprat. Och hon skriver:
Och här är ett argument från newsmil; “Det är klart det finns raser, det ser man ju”
I rest my case….
Man menar alltså på allvar att det sista väger lika tungt som argument? Låt en outbildad läkare operera dig nästa gång, utbildning spelar ju ändå ingen roll, en tyckare i Kista kan ändå ha lika “bra” åsikt i frågan… Låt mig bygga din mobiltelefon, kunskap är ju ändå bara konstruerat av Sovjet staten. Och när det kommer till humaniora ska vi inte ens börja… ingen antropolog, genusteoretiker, religions historiker eller liknande kan någonsin ha en bättre åsikt än någon annan trots utbildning tycks budskapet vara.
Jag har många gånger genom åren stött på unga studenter som entusiastiskt briljerar om sin nyvunna akademiska lärdom, och som gärna förväxlar all vetenskap med just den kurslitteratur eller den artikel de har råkat läsa, och här på Newsmill fick jag se ett till exempel. Och visst är det lätt (och ibland helt korrekt) att avfärda "common sense" eller "bondförnuft" i en vetenskaplig diskussion. Exempelvis kvantfysik med sina obegripliga materievågor eller stora talens lag är långt ifrån begripbara med enkel huvudräkning eller grundskolekunskaper.
Ännu knepigare är det med t ex variationer av stora talens lag och centrala gränsvärdessatsen som ger oss att summan av ett antal slumptal N1+N2+N3+... där varje Nn är något av värdena 0 eller 1 (markovprocess) är en stokastisk funktion vars varians ökar monotont mot oändligheten med antalet termer i summan.
Var det krångligt? Ok, i vardagsspråk kan det t ex överföras på hasardspel och säger att "i ett slumpspel om pengar kommer förr eller senare en av spelarna ALLTID att göra slut på alla sina pengar, det jämnar så att säga inte ut sig. En spelares bankrutt är OUNDVIKLIG i långa loppet". Många jag träffat blir förbluffade över detta och hänvisar till sitt "bondförnuft". Men dessväre, den här varianten av stora talens lag kan bevisas både strikt teoretiskt och med enkla exempel (t ex en datorsimulering).
Vad har detta nu med rasforskning och med Björklunds artikel att göra? Är det lika rätt att avfärda common sense när någon kritiserar professorns DNA-artikel med argumentet "Det kan man väl se att det finns raser?".
Med lite vetenskapsteori och vetenskapshistoria i bagaget vet man att begreppet raser faller under biologi som är en naturvetenskap. Naturvetenskaperna (till skillnad från t ex matematisk statistik) undersöker verkligheten och förlitar sig på empiriska resultat, dvs sådant som forskare (och allmänhet) kan se med sina blotta ögon.
Ta nu t ex Galileo Galilei, som i början av 1600-talet som första människa riktade sitt teleskop mot natthimlen och raskt upptäckte Jupiters fyra största månar. Denna upptäckt är oomstridd och gjordes uteslutande genom att han (och sedermera många andra) på sina ögons näthinnor registrerade ljuset från dessa fjärran himlakroppar. Nästan all naturvetenskap på den tiden var resultatet av visuell observation av objektet självt, och som hjälp hade man en enkel mekanisk klocka (som man också tittade på!) för att mäta tid. På så sätt kunde Galilei snabbt bestämma jupitersatelliternas omloppstider, och dessa mätningar var sen avgörande för att Isaac Newton skulle kunna generalisera sin gravitationslag till hela världsalltet.
Carl von Linné och andra började på 1700-talet systematisera biologin och man var vid den här tiden mycket inriktade på s k taxonomier, dvs att systematisera olika s k taxon, vilket är tex begreppen hund, rovdjur, människa, apa, häst, mossa, bakterie så att man av allt detta redde ut vad som liknande vad och vilka relationer som fanns mellan de olika begreppen. Givetvis började Linné och sedermera många andra biologer även intressera sig för de iögonenfallande skillnaderna i utseende mellan människor som bor i olika världsdelar. Begreppet ras (människoras) blev nu föremål för forskning. Länge ville man arbeta med taxonomi-tänkande även för människans rasuppdelning. Denna forskning har utvecklats enormt, ibland missbrukats (eugenik, nazism mm) men den slående visuella skillnaden mellan människor finns fortfarande kvar.
I dagens samhälle, där rasismens spöke rasslar med sina kedjor är begreppet ras politiskt laddat. Så till den grad att de som värjer sig mot rasism vill argumentera genom att göra en omdefinition (eller snarare anullering) av begreppet ras självt. Det är det som Ulf Petterson gör i sin forskning. Och han är inte ensam, det är en trend i modern humangenetik.
För mig som är åtminstone lite skolad i naturvetenskapligt tänkande är dagens "DNA-baserade anullering av begreppet ras" lite som om någon stolle skulle hävda att planeten Pluto inte existerade bara för att man med radioteleskop inte kan påvisa någon elektromagnetisk strålning i radiospektrum från den plats där Pluto påstås vara. Om någon lite försynt påpekade att "psst, jag ser planeten i mitt teleskop" så skulle stollen avfärda med att "visuella observationer är passé, radioastronomi är mycket modernare och förklarar världsalltets struktur så mycket bättre". Naturligtvis skulle ett sånt resonemang vara rent nonsens, men om man översätter radioastronomi med blint troende på exempelvis DNA-baserad genetik så får man den jämförelse jag vill göra.
Det som alltså inte får glömmas bort är att en visuell observation, gjord av många (dokumenterad och gärna reproducerbar) alltid är en giltig vetenskaplig observation. Och en vetenskaplig teori (som kan utsättas för t ex Karl Poppers falsifierbarhetskriterier) är alltid en giltig vetenskaplig teori.
Och givetvis kan man inte föra någon som helst vetenskaplig diskussion om man börjar omdefiniera de grundläggande begreppen, som exvis begreppen ras, häst eller vatten.
Det Ulf Petterson gör är :
1) Inte en observation som ogiltigförklarar den visuella observationen av skillnaden mellan människor från olika världsdelar
2) Inte ett försök att göra en falsifierbar vetenskaplig teori. Hans arbete visar på en observation av frånvaron av samband mellan genforskningens resultat och de visuella observationerna, baserat på det genetiska mätdata vetenskapen har tillgång till just nu.
När opportunistiska (eller rent av politiskt korrekta) människor tar del av såna resultat så används det som en mycket billigt sätt att på ett "vetenskapligt sätt" argumentera mot rasism och främlingsfientlighet. Jag tycker verkligen att man skall bekämpa rasism, men i så fall måste man ha betydligt bättre tillhyggen. Så alla politiskt korrekta studenter och andra, gå ut och slipa era argument och försök komma med något bättre.
Recent Comments